...men har fortfarande en saknar-pappa-klump i magen...
Jag tycker att han går ett och ett halvt steg bakom mej hela tiden - jag pratar med honom titt som tätt.
Sovde rätt dåligt i natt, vaknade varje timme...så till slut gick jag upp å kollade på Mia och Klara en stund. Det hjälpte föga...jag sov bara halva söndagen istället!
Nåja...
Nu middag - pytt me ägg å rödbetor...
1 kommentar:
Vännen! Det är jobbigt vissa tider. Vet hur du känner. Men jag måste säga det blir bättre å bättre. Tycker jag i alla fall. För de mesta nu så tänker jag bara positivt. Är sällan ledsen. Känner pappa är med mig på något sätt hela tiden. Kramar till dej från mej.../Vivvi
Skicka en kommentar